Det är en halvhjärtad satsning Nordiska motståndsrörelsen gör på valet 2022. De kan inte strunta i det, men de har inte heller resurser att prioritera det. Resultatet blir en kompromiss, i valet 2022 strävar de efter att komma in i fyra kommuner. Riksdagslistan finns kvar på pappret, bestående av fyra namn från riksledningen. Denna inriktning bestämde de sig för redan efter förra valet 2018. Men organisationen har inte samma momentum de hade förra valet. 2018 red de fortfarande på högervågen efter flyktingkrisen 2015 och de var sannolikt på sin topp i antalet medlemmar. Men med misslyckandet i valet 2018 förlorade många i organisationen hoppet. De hade blivit lovade framgångar i valet och att det skulle utgöra nästa steget i Nordiska motståndsrörelsens utveckling.
Inför valet 2018 påbörjade de sin valsatsning redan ett år tidigare, hösten 2017. De tryckte upp ett stort antal flygblad och valsedlar med målet att under den valrörelsen skulle de dela ut en miljon flygblad, vilket de också hävdar de lyckades med. Under 2018 genomförde de mer aktiviteter än någonsin ditintills, med över 3000 kamprapporter och aktioner. Hitintills 2022 är de uppe i drygt 600 aktiviteter efter 8 månader.
Årets valkampanj kallar de “Ett revolutionärt val”, med udden riktad mot konkurrenten Alternativ för Sverige (AfS). Efter valet 2018 drog de slutsatsen att de förlorade många presumtiva väljare till Alternativ för Sverige, som framstod som både mer städade än NMR och mer radikala än Sverigedemokraterna. Inför valet 2022 har NMR därför fokuserat på att utmana AfS, genom att dyka upp på deras torgmöten. Syftet är att locka tillbaka de väljarna de anser sig ha förlorat till AfS, genom att visa upp sig som ett mer radikalt alternativ. De har därigenom försökt använda samma strategi mot Alternativ för Sverige, som AfS använder mot Sverigedemokraterna. Under Nordendagarna, NMR:s sommarläger, utmanade de AfS på en offentlig debatt – en inbjudan de sedan upprepat – men Afs valde att ignorera förfrågan i flera veckor innan partiledaren Gustav Kasselstrand skrev ett korthugget svar:
Det är uppenbart att NMR som politiskt parti och parlamentarisk satsning inte finns mer än på papperet.
Det kan knappast vara min eller övriga AfS uppgift att lyfta andra rörelser som inte själva är redo att lägga ned så mycket arbete som krävs för att driva ett nytt parti.
Jag avböjer för övrigt en debatt med alla rörelser – oavsett politisk inriktning – som bara vill åka snålskjuts på AfS varumärke och framgångar. Och på samma sätt tackar jag ja till en debatt med vilket parti som helst som visar att de står på egna ben och är ett riktigt parlamentariskt alternativ.
Efter Alternativ för Sveriges svar har flera av NMRs nyckelpersoner skrivit svavelosande repliker, rasande över den brist på respekt som Afs visar dem och som NMR anser sig förtjäna. NMR:s ledare Simon Lindberg konstaterar i sitt långa svar att han anser det är ironiskt att ett nystartat parti som AfS ska uttala sig om en organisation som funnits sedan 1997. Han pekar på och hävdar felaktigt att NMR skulle ha utfört “långt över tusen” kamprapporter i år. Sanningen är att aktiviteterna för 2022 är runt 600 stycken, vilket är nästan lika många som NMR genomförde bara under augusti månad i förra valrörelsen 2018.
AfS har hållit en imponerande nivå nu på sistone och för detta ska deras medlemmar ha all eloge, men det förhindrar inte att min jämförelse är avsevärt mer korrekt än Kasselstrands totala sågning av vår verksamhet. Den som inte tror mig får gärna spana in bara ett axplock av de långt över tusen aktiviteter vi hållit bara i år genom att läsa dessa månadsrapporter:
I podden Ledarperspektiv med ledaren Simon Lindberg och riksrådsmedlemmen Fredrik Vejdeland pratar de om att AfS har visat NMR bristande respekt och gjort det ända sedan AfS grundades. De menar att Afs skulle ha hört av sig innan de bildades eftersom NMR var den enda organisationen i den nationella miljön och det hade varit respektfullt att berätta ett konkurrerande parti skulle startas.
NMR har tappat en större del av deras gatuaktiva aktivister och de har svårt att arrangera offentliga flygbladsutdelningar med de få aktivister som är kvar. Oftast behöver de olika lokalavdelningarna, nästena, hjälpa varandra för att kunna göra lokala aktiviteter under valrörelsen. I valrörelsen 2018 hade de en taktik med att försöka sprida så mycket flygblad i så många kommuner som möjligt. Under valrörelsen 2022 har de istället tvingats byta taktik och koncentrerar sig att sprida sin valpropaganda i de fyra kommuner de ställer upp i kommunvalet. Tittar man på de kamprapporter som rapporteras in innehåller de en större övervikt av enkla klistermärkesrapporter än tidigare. En del av de tidigare aktivister som personligen stått för en betydande del av nästenas aktivitet har antingen tröttnat eller lämnat organisationen, vilket satt stora spår i de utåtriktade aktiviteterna.
NMR går därigenom mot ännu ett misslyckat val. Men denna gången har de försökt gardera sig genom att hävda redan innan valet, att oavsett valresultat vinner NMR valet. Efter medlemsflykten efter valet 2018 splittrades organisationen 2019. Vi får se hur deras aktivister kommer att hantera ännu ett misslyckande. Risken är att vi kommer att få se fler desillusionerade som lämnar organisationen och istället ser terror som en sista utväg.