Det första decenniet på 2000-talet var för extremhögern en period av omorganisering, experimenterande och gatukonfrontationer. 90-talets vitmaktrörelse slutade i en terrorismvåg med bilbomben mot ett journalistpar i Nacka, polismorden i Malexander och mordet på syndikalisten Björn Söderberg. Samhällsreaktionen blev enorm, från breda folkliga demonstrationer, polisiärt stoppade konserter och tidningsöverskridande gräv och namnpubliceringar på alla ledande personer inom extremhögern. Detta skakade hela ytterhögern. Sverigedemokraterna sprack mellan den mer populistiska skånefalangen som tog över partiet och den mer gatuaktivistiska ”Haningemodellen”, som bröt sig ur och bildade partiet Nationaldemokraterna.
Men kartläggningarna av vänstern och antiafa-arbetet kom fortsatt att spela en viktig roll för att hålla samman extremhögern. Fram till terroråret 1999 var det vanligt med uthängningar av vänsterfolk och opinionsbildare i högerextrema publikationer och tidskrifter. Syftet var att följarna skulle själva höra av sig hem till folk, ringa på nätterna, beställa postorder i deras namn och genomföra andra trakasserier. Efter 1995 började med den så kallade AntiAFA-verksamheten olika register byggas upp, register som kom att vandra mellan organisationerna. Nazistiska listor uppbyggda av Nationalsocialistisk front hamnade hos Sverigedemokraterna, listor av Linköpingnazister dök upp i beställningar till Niklas Svensson på Expressen. Registreringen och namnutlämningarna ökade när internet växte fram i mitten på 90-talet och flera specialinriktade webbsidor dök upp för namnpublicering, men de blev oftast ytterst kortvariga.
Folktribunen
Det var först i samband med bilbomben mot ett journalistpar i Nacka 28 juni 1999 som mer genomresearchade artiklar började dyka upp i extremhögerns tidningar. Artiklar som liknade de journalistiska granskningar som gjordes av extremhögern i kvällspressen och tidningar som Expo. Nackabomben riktades mot det journalistpar som gjort avslöjandena om vitmaktindustrins infrastruktur och CD-presserier, vilket hade orsakat den svenska vitmaktscenen stor skada. Vit maktmusikens tidigare flaggskepp Nordland var på nedgång och såldes till Klas Lunds organisation Svenska motståndsrörelsen (idag Nordiska motståndsrörelsen). De unga skinheadsen som kallade sig NS Stockholm hade våren 1999 genomfört ett omfattande kartläggningsarbete av journalistparet, som Folktribunen plockade upp. Två veckor efter bilbomben publicerades grävet i artikeln ”Gatstens- och brandbombsjournalism” på Folktribunen, undertecknad av ”All text och research av oberoende patrioter”. Samma stund artikeln publicerades postades den av Hampus Hellekant på irc-chattkanalen #patriot. Hellekant tog senare på sig att vara en av medförfattarna till texten. Under polisutredningen för bilbomben satte polisen span på Hellekant och kunde därför följa hur en grupp kring honom kartlade syndikalisten Björn Söderberg. När Söderberg sköts till döds i sitt hem kunde polisen därför direkt gripa dem för mordet.
Artikeln om Nackajournalisterna var inte Hellekants första text i Folktribunen. Han började sin nationella bana med att infiltrera antirasistiska föredrag och göra undercoverreportage inifrån. Artikeln om bilbomben satte press på Svenska motståndsrörelsen, deras tidning JK-anmäldes men friades. I en ledartext efter terrordådet i Nacka, polismorden i Malexander och mordet på Björn Söderberg skrev Klas Lund: ”Svensk patriotism har inget att tjäna på terrorism. Våld skall endast användas när det är absolut nödvändigt, t ex i självförsvar. Svenska motståndsrörelsen anser att mord på polismän och ‘fackföreningsmän’ är ytterst skadligt för den nationella frihetskampen.” Folktribunen lades därefter ner.
Info-14
Den samlande kraften för extremhögern och den centrala alternativmediasajten blev under 00-talet Info-14. Info-14 blev ett nav för en nationell aktionsmiljö av ”oberoende nationalister”, lösligt organiserade utanför nazistorganisationerna. De organiserade den årliga Salemmarschen, som bröt sig ur den samhälleliga isoleringen extremhögern hamnade i efter terroråret 1999 och samlade tusentals deltagare. Info-14 blev också den ledande sajten i att kartlägga vänstern och de tog över rester av AntiAFA-registret. Info-14 hade också tät kontakt med tidigare anti-afastrukturen. De följde intensivt rättsprocesserna mot Hampus Hellekant och hängde ut de Säpoagenterna som vittnade mot Hellekants terrorgrupp under rättegången. Det ledde till en polisutredning mot Info-14 och en husrannsakning i Hellekants fängelsecell.
Efter EU-toppmötesprotesterna i Göteborg 2001 började Info-14 försöka granska den radikala vänstern. Två personer kopplade till sajten, som också drev ett Redwatchkonto, greps i en demonstration i Stockholm när de utklädda i svarta blocketmundering försökte infiltrera en vänstermanifestation. I december 2001 publicerade de sina första större personuthängningar, ”Banditvänstern kartlagd” och ”Banditvänstern omaskerad”, där ett flertal personer hängdes ut som ledande i AFA och Expo. I mars 2002 följde de upp med ytterligare en uthängning. Artiklarna skrevs av de unga Ekerönationalisterna Tim och Andreas, som båda kommit via Svenska motståndsrörelsens ungdomsförbund Nationell ungdom över till Info-14.
Informationsinsamlandet om vänstern blev under 00-talet allt viktigare för Info-14s nätverk, först i sin lösare form som Oberoende nationalister (2006-2008) och sin fastare organisering som Fria nationalister (2008-2010). De byggde upp en egen rapporteringsverksamhet och hade en egen kontaktadress för Fria nationalisters kartläggningsgrupp. Deltagarna i lokalgruppen sattes att besöka lokala tingsrätter och läsa förundersökningar, som sedan blev artiklar på Info-14.
Men det som framför allt satte fart på kartläggningarna av antifascister var återkomsten av två fängslade grävande aktivister: Dan Berner och Hampus Hellekant. 2007 frigavs både Berner efter att ha avtjänat ett straff för dråp och Hellekant som avtjänat straffet för mordet på Björn Söderberg.
Insatsgrupp Berner
En inblick i hur denna verksamhet såg ut ger Dan Berners (nu Lindberg) konton (Palnatoke, Palnatoke2 och Klippgrävling) på forumet Nordisk.nu, det nätforum som var det samlande för den nationella rörelsen vid den tiden. 2008 bildade Dan Berner den oberoende nationalistgruppen Svenska Uppsala, med särskilt syfte att konfrontera vänstern. I direktmeddelandena mellan gruppens medlemmar kartläggs Uppsalas antifascister och vänsteraktivister. En ”stridschef” utsågs för varje aktivitet där det kunde bli konfrontation och planer görs på att starta något som kallas ”Särskilda insatsgruppen” med åtta personer, som ska göra riktade aktioner mot vänstern. Chef för gruppen var Dan Berner.
I sina instruktioner skriver Berner att ”När så behövs kommer vi även att ta in hjälp utifrån (vi har kontakt med några hårda killar i Stockholm) men vi måste börja med oss själva. Exakt hur mycket ni är beredda att göra bestämmer ni själva, men av naturliga skäl får ingenting som sägs oss emellan läcka ut utanför gruppen”. Han uppmanade gruppmedlemarna att rapportera in information om vänstergrupperna Antifascistisk aktion och Revolutionära fronten till Fria nationalisters researchmail. I ett annat direktmeddelande till en nationell kvinna skriver han: ”Nu är det krig, säger jag bara. Jag tänker styra upp anti-afa-aktioner här i Uppsala så snart som möjligt, och nu lägger vi fan inte fingrarna emellan”.
I juni 2008 skriver Berner: ”Jag ska väl tillägga att en fågel har viskat i mitt öra att rödingarnas attacker i Uppsala har börjat besvaras så smått, med en uppeldad bil och lite glaskross som följd. Rödingarna har varit märkligt tysta sedan dess”. Berner uppger i januari 2009 att han trappat ner på verksamheten i samband med att han blivit förälder. ”Ett tag samlade jag på mig sådan information, men den försvann i samband med att båda datorerna som infon fanns på kraschade med ett par dagars mellanrum (maximal otur!), och eftersom jag ändå inte kan vara så värst aktiv just nu […] så har jag inte brytt mig om att samla ihop samma info igen”. Under våren attackerar Svenska Uppsala medlemmar från RKU utanför deras lokal och misshandlar medlemmar från Ung vänster.
Berners bana slutade inte där, utan fick snarare en ny början. Berner började arbeta åt Nationaldemokraternas tidning Nationell idag som grävande reporter under pseudonymen Stefan Pettersson. När partiet ville ta över tidningen följde han med den ursprungliga redaktionen kring Vavra Suk och Sanna Hill och grundade Nya tider, där han under pseudonymen Dan Malmqvist fortfarande sköter tidningens bevakning av vänstern.
Hellekants återkomst
Åren 2008-2009 skedde en ny kulm av nazistiskt våld och attacker mot vänstern. Ofta skedde attackerna i anslutning till mobiliseringen inför Salemmarschen, med angrepp på syndikalistiska lokaler i Göteborg och Gävle, gatukonfrontationer vid flygbladsutdelningar i Stockholm. Det grövsta dåden skedde några nätter i rad i slutet av november 2008 och början av december i Högdalen. Båda dåden kunde senare genom uppgiftslämnare kopplas till Info-14-kretsen. Den 29 november genomfördes ett attentat där det självstyrda kulturcentret Cyklopen i Högdalen brändes ner. Några nätter senare hälldes bensin in i en syndikalistiskt barnfamiljs lägenhet i Högdalen. Hallen övertändes direkt och familjen klarade sig ur mordbranden genom att klättra ner till grannarnas balkong. Familjen hade några månader tidigare hängts ut på Info-14 som antifascister.
Attentanten hade direkt koppling till Info-14:s ökade kartläggningar av vänstern åren 2008-2009. Detta skedde delvis på grund av inrapporteringarna av organisationen Fria nationalister som bildats kring Info-14, men också för att Hampus Hellekant avtjänat sitt fängelsestraff och börjar hjälpa till med bakgrundsresearch.
I maj 2007 registrerade Hampus Hellekant kontot Infobringer på det nyfascistiska uppslagsverket Metapedia, som drivs av Daniel Friberg. Där började han publicera sina gamla namnlistor på antifascister.
De kommande åren publicerades en rad artiklar på Info-14 där Hellekant bidrog med researchen. Han skapade också en rad Flashbackkonton som han använde för att promota och diskutera de artiklarna.
I tidningen Arbetaren kunde 2009 den nybildade Researchgruppen (denna sidas föregångare), hur Hellekant fortsatt sin kartläggning efter frigivningen.
”I Hellekants beteende finns ett mönster som ständigt upprepas; personer som har skrivit artiklar om honom, vittnat mot honom, lett brottsutredningar och vaktat honom på fängelser kartläggs och hängs ut på internet. Det tycks mer handla om personliga vendettor – en besatthet av alla som går emot honom – än om politiska motsättningar. Han finkammar förundersökningar, beställer ut offentliga uppgifter och lägger sedan upp materialet på olika internetsidor. På den nazistiska hemsidan Info-14 läggs kartläggningarna av vänstern upp, och de Säpospanare som har övervakat honom listas med namn. På den nazistiska nätencyklopedin Metapedia läggs journalisterna som har skrivit om honom upp. På sin blogg, Kapten Nemo, gör han granskningar av de poliser och utredare som själva har granskat honom. Efter att en artikel har lagts upp skriver Hellekant inlägg på diskussionsforumet Flashback, länkar till artiklarna och vill få synpunkter och beröm för dem – dock utan att avslöja att han själv har skrivit dem. Diskussionen förs alltid i tredje person, men med hänvisningar till inläggen på Metapedia och Kapten Nemo-bloggen. Flashback används också för mer anonym smutskastning.”
I Arbetaren kopplade Researchgruppen Hellekant till flera artiklar på Info-14, bland annat genom att bilderna kunde härledas till Hellekants mobiltelefon.
Efter att Researchgruppen kontaktade Hellekant med frågor om hans kartläggning inför artikeln fick han panik och började rensa bort sina kartläggningar, ta ner bloggar och stänga ner konton. I ett mail till Daniel Friberg skrev han: “Kan du ta bort de två artiklar som ‘hänger ut’ säpopersonal på metapedia.” De två blev dock oense hur utrensningarna av den känsliga informationen skulle ske.
“Vad fan är poängen med att först låta allt stå kvar för att vara cool som du rådde mig till och sedan verkar ni få panik och raderar allt och därmed bekräftar indirekt att det är jag som ligger bakom artiklarna?”, skrev Hellekant till Friberg.
Hellekants kartläggningar upphörde däremot inte. 2014 skapade han bloggen hampushellekant.se, utan att publicera några artiklar. Men lagom till 20 årsdagen av Björn Söderbergmordet 2019 satte han upp en lösenordsskyddad sidan på bloggen där han lägger ut uppgifter om samma personer han kartlagt tidigare, däribland släktingar till Nackajournalisterna, uppgifter om Wikipediaskribenter som har ändrat i posten om honom och uppgifter om tidningen Expo. Bloggen togs ner efter något år, men Hellekants postningar om vänstern fortsatte på Flashback och Twitter.