-
- Kim Fredriksson på Marcel Schilfs begravning, 2001.
-
- Kim på Folkets marsch, 2005.
-
- Kim på föreläsning med Researchgruppen, mars 2013.
Kim Fredriksson är en välkänd nationell aktivist. Han var med på Hessmarscherna i Sverige och utomlands. Upplevde konflikten med Nordland inifrån Blood & Honour. Dömdes för hets mot folkgrupp och flera våldsbrott. Under 2000-talet engagerade han sig i Nationaldemokraterna och senare Nordisk Ungdom, med tunga poster som bland annat organisatör. Nu har han valt att hoppa av.
Idag berättar han i danska tidningen Ekstra Bladet om en av den nynazistiska rörelsens blodigaste kapitel, bombattentatet som dödade antirasisten Henrik Christensen i Danmark 1992. Fredriksson avslöjar att det var Blood & Honours dansktyska ledare Marcel Schilf som utförde dådet.
Researchgruppen har pratat med Kim Fredriksson.
Hur kommer det sig att du valt att lämna den nationella rörelsen?
- Det var en lång process. Mycket av det jag sett igenom, åsikter jag började känna inte höll, började jag skärskåda för flera år sedan. Till slut pallade jag helt enkelt inte längre att vara kvar. Jag började distansera mig mer och mer. I samband med att jag mådde dåligt privat blev steget enklare att ta och jag kapade banden helt.
Hur tror du reaktionerna blir i den nationella rörelsen på ditt avhopp?
- Folk kommer hävda de gamla vanliga ursäkterna; påstå att jag inte riktigt har varit med, att jag aldrig hade någon insyn. Sånt som inte stämmer. Andra kommer säkert att hävda att jag inte var omtyckt – vilket inte verkar ha hindrat ledarna från att ha kontakt med mig under många år. Sedan kommer det givetvis komma en del mordhot och dylikt. Det gamla vanliga. Men det är inget som bekymrar mig.
Vad händer nu?
- Ingen aning. Främst ska jag bygga upp mitt liv igen. Rent politiskt skulle jag vilja ansluta mig till något socialt projekt i framtiden och hjälpa utsatta människor.
I mars föreläste Kim tillsammans med Researchgruppen på Antirasistiskt Forum på ABF i Stockholm. Under temat ”Vart tog skinnskallarna vägen?” berättade Kim om hur den nationella rörelsen omformades från 90-talets våldsamma gaturörelse till dagens nätkrigande.
- Anledningen internet blev en allt viktigare arena var för att vi vill vara där folk befinner sig. Och människor spenderar ju väldigt mycket tid på internet idag.
Nätet användes inte bara för att sprida propaganda – utan även för att tysta sina motståndare i tidningarnas kommentarsfält.
- Vi koordinerade våra nätkampanjer. Det finns interna Facebookgrupper där man skickar in länkar till olika nyhetsartiklar, sedan går alla in och bombar kommentarsfälten med kommentarer. Sådana nätkrigare är inte särskild intresserade av att föra en debatt utan bara att nöta in olika mantran som tröttar ut motståndaren och saboterar deras nätkommunikation.
Föreläsningen på Antirasistiskt forum finns att lyssna på här.
