SWEDISH DEFENCE LEAGUE – ETT LJUSSKYGGT NÄTFENOMEN

Publicerat i Fria Tidningen 16 juli 2013.

Steget från nätet till gatan är långt. Swedish Defence League är skapat efter modell från English Defence League, den antimuslimska rörelse som lyckats bli en massrörelse på Storbritanniens gator – genom sin kombination av att attrahera brittiska gatuvåldsvana fotbollshuliganer och en kreativ organisering på sociala medier som Facebook. Men trots att Swedish Defence League försöker göra precis som sin moderorganisation lyckas de inte bygga en gaturörelse. Deras manifestation i Göteborg i söndags lockade bara ett tiotal personer, precis som den föregående demonstrationen i Malmö i mars. På nätet ser stödet för muslimhatet annorlunda ut, Swedish Defence Leagues Facebookgrupp samlar 8 800 personer och gruppen ”Nej tack! Till moské i Sverige” 70 000 personer. Den antimuslimska sidan Avpixlat beräknas ha 90 000 läsare dagligen. I Sverige har den antimuslimska rörelsen främst blivit ett ljusskyggt nätfenomen som undviker uppmärksamheten och protesterna på gatorna. Opinionsbildningen på nätet är enklare att genomföra anonymt hemifrån, utan att stöta på motstånd. Eller att lägga sin röst på Sverigedemokraterna.

Swedish Defence League grundades i Sverige 2011, men lyckades aldrig bli en fungerande organisation och har aldrig samlat fler än en tiotal aktiva. Istället har gruppen i praktiken blivit en frontorganisation för den antimuslimska tidningen Dispatch International och Tryckfrihetssällskapet, vars medlemmar administrerar Swedish Defence Leagues Facebooksida och använder den som kanal för att nå ut med sitt budskap.

Förra året bestämde sig English Defence League för att expandera och försöka bygga upp ett europeiskt nätverk, European Defence League. Som första steg höll de internationella manifestationer i danska Århus och Stockholm. På dessa möten lanserade English Defence League sina planer att ta sig in partipolitiken, med partiet British Freedom Party. Inspirerade av Geert Wilders Partij voor de Vrijheid startades frihetspartier i flera europeiska länder. Men partiprojekten blev kortlivade. British Freedom Party avregistrerades som parti i december, även om de fortfarande existerar som en spillra och styrs av English Defence League. Tyska Die Freihet lever en tynande tillvaro i Bayern. Med eurokrisens fördjupning har den högerpopulistiska pendeln istället svängt mot nya EU-kritiska partier som inte haft samma intresse av att lyfta den islamofoba retoriken.

Situationen för English Defence League blev inte bättre av att ledaren Tommy Robinsson under vinterhalvåret suttit fängslad i tio månader. Detta efter att med falskt pass ha försökt ta sig till det antimuslimska möte den 11 september i fjol i New York som den svenska konstnären Lars Vilks talade på. English Defence League har därigenom haft ett stort behov av en nystart. Det brutala mordet den 22 maj i år på soldaten Lee Rigby utfört av två fundamentalistiska islamister i Londonförorten Woolwich utlöste en våg av islamofoba attacker över hela Storbritannien. Organisationer som Hope not Hate och Tell Mama har larmat om ökningen av våldsbrott riktade mot muslimer. Sedan mordet i maj beräknar de att 200 angrep mot muslimer har utförts, elva moskéer har vandaliserats och en av dem har bränts ner. English Defence League har tagit tillfället i akt och genomfört flera nya manifestationer, bland annat utanför premiärministerns bostad på Downing Street, under sommaren.

English Defence Leagues systergrupper har därigenom också försökt sig på en ny våg demonstrationer. Swedish Defence Leagues gjorde därför återigen ett försök att mobilisera sin internetrörelse ut på gatorna i Göteborg, för att tillföra ny bensin på den brasa som hade börjat slockna. Ett tiotal personer hörsammade organisationens kallelse och dök upp på Götaplatsen. Övriga 8 790 sympatisörer valde att istället stanna hemma, skriva av sig på kommentarsfälten eller vänta in nästa riksdagsval. Vägen från nätet till valurnan är fortfarande kortare än den som leder ut på gatan för det ljusskygga muslimhatet.

/ Mathias Wåg, Researchgruppen